Start / Guider om läsning

Dyslexi och lästräning: vad säger forskningen?

4 min läsning · 2026-11-03

Det finns mycket råd om dyslexi, men bara en del av dem har stöd i forskningen, och det är bra att veta vilka innan du lägger tid och pengar på något.

Om ditt barn har svårt att komma igång med läsningen är det lätt att börja leta efter lösningar. Här är en genomgång av vad forskningen faktiskt säger om träning, typsnitt och textens utseende, och var kunskapen fortfarande är osäker.

Vad är dyslexi?

Dyslexi är en specifik svårighet med att avkoda ord, alltså att omvandla bokstäver till ljud och känna igen ord snabbt och säkert. Svårigheten hänger ofta ihop med hur man bearbetar språkljud. Den har inget med intelligens att göra, och den beror inte på att barnet är lat eller att föräldrarna läser för lite.

Hur dyslexi märks beror delvis på språket. Svenska stavas ganska ljudenligt, och i sådana språk visar sig dyslexi framför allt som långsam och mödosam läsning, mer än som felläsning. Barnet kan ofta läsa rätt till slut, men det tar lång tid och kräver mycket kraft. Det långsamma tempot är också det som är svårast att förändra.

Alla barn som har svårt med läsningen har inte dyslexi. Det kan bero på många saker, och bara en utredning kan säga om det är dyslexi.

Vad forskningen säger om lästräning

Det säkraste stödet finns för systematisk träning av kopplingen mellan bokstäver och ljud. En metaanalys från 2014 (Galuschka m.fl.) gick igenom randomiserade studier av olika insatser för barn och unga med lässvårigheter. Ljudträning var den enda metod som gav en säker effekt. Effekten var måttlig, inte dramatisk.

För träning av läsflyt är bilden blandad:

• En metaanalys från 2017 (Lee och Yoon) fann stora förbättringar av läsflytet när elever med lässvårigheter läste samma text högt flera gånger.
• Galuschka och kollegor, som bara räknade med randomiserade studier, kunde inte bekräfta någon säker effekt av flytträning. Underlaget var litet, fem jämförelser.

Rimlig slutsats: ljudträning först, och upprepad högläsning som ett komplement som många studier pekar på, även om det starkaste beviset saknas. Ingen metod gör att dyslexin försvinner. Träning kan göra läsningen lättare och säkrare.

Dyslexitypsnitt hjälper inte

Det finns typsnitt som marknadsförs särskilt för personer med dyslexi, till exempel OpenDyslexic och Dyslexie. De har prövats, och resultaten är tydliga:

• OpenDyslexic gav ingen förbättring av lästempo eller korrekthet, och inget av barnen i studien föredrog typsnittet (Wery och Diliberto, 2017).
• Dyslexie gav ingen fördel i en studie med 170 barn med dyslexi (Kuster m.fl., 2018).

Ett vanligt, tydligt typsnitt i lagom storlek räcker alltså.

Bokstavsavstånd och kortare rader

Större avstånd mellan bokstäverna har bättre stöd än speciella typsnitt. En studie från 2012 (Zorzi m.fl.) fann att barn med dyslexi läste bättre med extra stort bokstavsavstånd. Senare studier som försökt upprepa resultatet har dock gett blandade svar (Hakvoort m.fl., 2017; Galliussi m.fl., 2020). Det kan hjälpa vissa barn, men det är ingen garanti.

Kortare rader kan också göra skillnad. En studie (Schneps m.fl., 2013) fann att gymnasieelever med dyslexi som avkodade svagt läste snabbare med väldigt korta rader. Det gällde äldre elever, och det finns inga kontrollerade studier av att visa ett ord i taget för barn. Men det är billigt att prova, till exempel att läsa på en mobil eller platta i liggande läge eller att täcka över resten av sidan med ett papper.

När ska du prata med skolan?

Prata med klassläraren om du märker att ditt barn till exempel:

• har svårt att lära sig bokstävernas ljud trots mycket övning,
• läser mycket långsammare än jämnåriga, och inte kommer ikapp,
• undviker läsning eller blir ledset eller argt av den,
• har släktingar med läs- och skrivsvårigheter, eftersom dyslexi ofta finns i familjer.

Skolan ska följa upp elevernas läsutveckling redan från förskoleklass och sätta in stöd tidigt om det behövs. Läraren kan ta hjälp av skolans specialpedagog. Om man misstänker dyslexi görs en utredning, ofta av en logoped. Tidigt stöd är bättre än att vänta och se.

Var Pagoo passar in

Pagoo är en app för att öva läsning högt, inte en behandling av dyslexi. Den bygger på det som har stöd: mycket högläsning med någon, eller något, som lyssnar, hjälp med ord man fastnar på. Större bokstavsavstånd när det går tungt har visst stöd, men resultaten är blandade. Den använder inga dyslexitypsnitt. Den kan vara ett sätt att få in fler korta läsestunder, men den ersätter inte stöd från skolan eller en logoped.

Källor

1. Galuschka, K. m.fl. (2014). Effectiveness of treatment approaches for children and adolescents with reading disabilities: a meta-analysis of randomized controlled trials. PLoS ONE, 9(2).
2. Lee, J. & Yoon, S. Y. (2017). The effects of repeated reading on reading fluency for students with reading disabilities: a meta-analysis. Journal of Learning Disabilities, 50(2).
3. Wery, J. J. & Diliberto, J. A. (2017). The effect of a specialized dyslexia font, OpenDyslexic, on reading rate and accuracy. Annals of Dyslexia, 67.
4. Kuster, S. M. m.fl. (2018). Dyslexie font does not benefit reading in children with or without dyslexia. Annals of Dyslexia, 68.
5. Zorzi, M. m.fl. (2012). Extra-large letter spacing improves reading in dyslexia. PNAS, 109.
6. Hakvoort, B. m.fl. (2017). Studie om ökat bokstavsavstånd hos barn med och utan dyslexi. Journal of Experimental Child Psychology.
7. Galliussi, J. m.fl. (2020). Studie om bokstavsavstånd, ordavstånd och typsnitt för läsare med och utan dyslexi. Annals of Dyslexia.
8. Schneps, M. H. m.fl. (2013). Shorter lines facilitate reading in those who struggle. PLoS ONE.